Då ledare från Friskis & Svettis värmde löparhorden i anslutning till starten för Kistaloppet i lördags, satte Oliver stämningen i och runt joëletten genom sitt inlevelsefulla diggande. Killen har rytmen i blodet och den skulle även vi löpare hitta, efter någon kilometer eller så.
Ja, vi hade bra schvung i klivet genom Kistagallerian (roligt att älga och rulla fram genom köppalatset) och vidare ut i grönskan. Vid Husby Gård stod ett gäng slagverkare och manade till fortsatt dans längs gångvägarna, genom ett fint kolonilottsområde och upp mot Akalla. Mellan kilometer sex och åtta målades banan med långa raka penseldrag. Bland annat genom Husby Centrum, där vi lyckades väcka loja ungdomsgäng till jubel och hejarop.
Då Oliver längtade som mest intensivt efter lördagsgodis var målrakan plötsligt där. Vi defilerade de sista trettio meterna i bästa glädjeknuffstil och fick bromsa rejält för att inte krocka med den mur av löpare, som strax efter målinjen köade för frukt och dryck. Ännu ett lopp till glädje för hela vårt gäng! Så roligt i sammanhanget att såväl Olivers mamma Sofia som brorsa Archie (båda två grymma löpare) var med. En familj i farten, som även sprang med Glädjeknuff under Stockholm Marathon. Övriga kistaloppetlöpare: Camilla, Tobias, Fredrik och jag (Viktor).
Tack alla! Och tack Kistaloppet som entusiastiskt lät oss delta.
[hr]
