Med den exklusiva starttiden 11.45, en kvart före Tunnelloppets första startled, rullade Oliver och Dennis iväg. Vid deras (och joëletternas) alla sidor, 14 kraftfulla motorer till löpare, som la den myllrande Värtahamnen i sitt kölvatten. En lycka att kunna kryssa fram mellan tunnlarnas vida körfält, med god marginal till de cirka 40 000 deltagare som under eftermiddagen premiärsprang genom Norra länken. Efter blixtrande 52 minuter bromsade de två ekipagen in och glädjeknuffklicken strålade mot den mulna lördagshimlen.
Tack alla för en fin säsongsavslutning!
Dennis berättar…
Detta lopp var väldigt häftigt och kul att vara med i! En upplevelse som jag inte kommer att glömma!! Det som överraskade mest var alla effekter i tunneln! Min favorit var vinterlandskapet som hade skapats med fallande snö och snöklädda granar! Dj:en och ljusshowerna var också hur coola som helst! Jag trodde att det var åskoväder när vi först hörde trummorna, som en trumgrupp spelade på, gissa om jag blev rädd :)?! Jag ser verkligen fram emot nästa lopp!! Hälsningar Dennis.
Olivers mamma Sofia Carheden Eriksson berättar…
Hej och tack för en supertrevlig lördagförmiddag!
Oliver är en liten kille med ett flerfunktionshinder som innebär utvecklingsstörning, neuromuskulär svaghet och skolios, sned rygg, bland annat. Han har ingen diagnos som är känd i nuläget. Han kan gå mycket korta sträckor med stöd men kan inte resa sig eller förflytta sig själv. Oliver pratar inte men tecknar ungefär tjugofem tecken och förstår betydligt mer än vad de flesta ser!
Flera av oss i Olivers familj gillar att springa men det kan förstås inte Oliver vara med på i vanliga fall. När vi fick tillfälle att ta med Oliver på ett lopp så tog vi chansen. Och det var ju inte vilket lopp som helst utan norra Europas största millopp, sett till antalet deltagare. Lite smånervösa fick vi en snabblektion i att hantera joeletten och sedan sprang vi iväg med två glada löpargrupper och två glada killar, Oliver och Dennis i varsin joelette.
Att få starta före alla andra deltagare och susa fram genom norra länkens tunnlar på lättsprungen och lagom kuperad asfalt kändes otroligt kul. Utmed banan fanns ljusshower och hejande funktionärer. Det var första gången för oss som vi följde skyltning mot E4 på väg mot målet…Oliver sken som en sol hela vägen. Han gillade ljusspelen och musiken vid vätskekontrollen men det roligaste var nog att få susa fram i full fart.
Alla löpare höll ihop och arbetade som ett team trots att vi hade träffats samma morgon och inte övat byten med joeletten tidigare. Det kändes som alla i gruppen hade lika trevligt och alla var noga med att hålla ihop, måna om killarna i kärrorna och andra löpare. Det var lite extra kul att vi faktiskt hann hela 7 km innan täten hann ikapp oss. Även om det idag inte var tider och resultat som räknades….
Vi är glada att vi fick vara med och springer gärna igen!
Tack och bock, Sofia och Archie
[hr]
[hr]
[fblike style=”standard” showfaces=”true” width=”450″ verb=”like” font=”lucida grande”]
